Syftet med alkoholskatt?

Idag har jag tänkt lite på vad syftet med punktskatten på alkohol är. Tidigare har jag, väldigt naivt, tänkt att staten höjer alkoholskatten med jämna mellanrum för att de tycker att priset på alkohol är för lågt och att en höjning av skatten skulle medföra en höjning. Nåväl, idag slog det mig att Systembolaget har monopol. Det har jag iofs. vetat länge – det är svårt att undgå -, men det var först nu som jag integrerade min kunskap om monopol och monopolpriser med frågan om alkoholskatter.

Systembolaget är alltså monopolist. Av det följer att de kan ta ut monopolpriser. De kan helt fritt välja priser utan att riskera att bli utkonkurrerade. Det finns inget som hindrar dem att ta 400:- eller tom. 1000:- för 700cl Absolut Vodka. Priset på Systembolaget är inte beroende av punktskatten.

Så vad har då alkoholskatten för funktion? Jo, den fungerar i praktiken som en protektionistisk tariff. Syftet är att höja priset på alla alternativ till Systembolagets försäljning. Det är en straffskatt på e-handel, folköl och alkoholförsäljning på krogar och restauranger för att konsumenterna inte ska välja dessa före Systembolaget.

Om man i Tyskland sänker sin alkoholskatt så innebär konkurrensen att priserna där sjunker. För att inte tappa försäljning till e-handel så kan Systembolaget sänka sina priser, men de kan också höra med staten om de inte kan öka den svenska skatten vilket gör den importerade alkoholen dyrare (eftersom punktskatten ska betalas vid distansförsäljning, privat införsel påverkas dock inte). Alltså tänker jag mig att det inte är så att Systembolaget höjer sina priser för att skatten höjs, utan att skatten höjs för att Systembolaget vill höja sina priser.

Vad som skulle vara intressant att veta är hur Systembolaget sätter sina priser. Monopolister brukar generellt sätta sina priser så att profiten maximeras, men kollar man årsredovisningen så har Systembolaget väldigt lågt rörelseresultat. En jämförelse med Axfood för år 2013 ger att Systembolaget har något lägre bruttomarginal (12,8% jämfört med 13,7%) och mycket lägre rörelsemarginal (0,7% jämfört med 3,5%). Skillnaden förklaras av Systembolagets högre försäljningskostnader.

Om man kollar incitamenten så borde Systembolaget sätta monopolpriser för att maximera intäkterna, sen, i brist på vinstincitament, låta kostnaderna skena iväg. Är det vad som sker?

Tillägg:

Med andra ord så tar Systembolaget ut monopolpriser och vinsterna fördelas på anställda, fastighetsägare osv.

Tillägg 2:

Man skulle också kunna se punktskatten som ett sätt för staten att få ut sin del av försäljningen först. Monopolister har ju en tendens att låta kostnaderna stiga, och på sikt förvandlas monopolistisk profit till förlust. Ett klassiskt exempel är US Postal Service. Om staten inte tog punktskatten finns det alltså en risk att det inte skulle bli någon vinst för Systembolaget att dela ut till sin ägare. Nu försäkrar sig staten om den vinsten genom att dra den direkt från försäljningspriset. På en burk starköl 5% som kostar 10:- så drar staten 44,5% i punktskatt. Efter det spelar det inte så stor roll om Systembolagets intäkter nätt och jämt täcker utgifterna – pengarna är redan säkrade.